Bakgrund Stefan

Globe4All

Stefan Aronderzon

Jag föddes i Varberg 1950. Mitt liv har varit händelserikt och fyllt av många prövningar som lett till att jag fyllts av stor ödmjukhet inför livet. Livet är kort och det är alldeles för dyrbart för att slösas bort på bråk och att sprida negativa energier. Mitt motto har varit att leva varje dag som om den vore den sista. Att vara den medmänniska jag själv skulle vilja möta.....

 

Eftersom jag hela tiden varit nyfiken på livet, har jag alltid velat förstå vad som händer runt omkring mig. Varför till synes lyckliga par helt plötsligt splittras, vilka mekanismer som styr och vilar under ytan i en familje-konstellation. Det finns väldigt många sublima skeenden runt om oss. Skeenden som kan vara svåra att genomskåda. Jag har velat veta.

 

Första och viktigaste steget i denna kunskapsprocess är att försöka ta reda på vem man själv är. Vad som format en till att bli den man är just nu. Att våga möta sig själv- avklädd och sårbar utan rädsla för vad andra kan tänkas tycka om denna självrannsakning. Mäktar man inte med detta steg till förståelse av livet, lär man inte heller lägga det magiska pussel kallat Livet.

 

Mycket av min styrka i att våga vara mig själv och helt inse, att det är min skyldighet att leva mitt liv, får tillerkännas de prövningar som resulterade i att jag miste två underbara barn i leukemi, samt senare med min nuvarande hustru förlorade ett kärleksbarn i ett utomkvedshavandeskap, där även hon höll på att mista livet. Livet får efter sådana dråpslag sina rätta proportioner. Man inser vad som är viktigt: Nuet- det enda som vi egentligen har. Och att det som uppehåller allt liv är Kärlek.

 

Livet har för mig varit en enda lång resa i kunskapens land. Har ibland ställt mig utanför cirkusen för att få en bättre översikt. Rutinmässigt levt mig in i min kontrahents roll för att på så vis få en uppfattning om hur jag kan uppfattas av andra. Lyssnat och varit lyhörd inför alla människors liv. Är man fullständigt ärlig mot sig själv och andra, leder detta till slut fram till ett ganska fantastiskt pussel.

 

Ett pussel som man med stor varsamhet kan beakta varje dag för att se om någon ny dimension av motivet gestaltat sig genom nu-tillförda observationer

 

Om man utvecklar en ödmjuk och lyhörd varseblivning, kommer man att upptäcka, att för varje pusselbit som tillförs pusslet, öppnar det upp möjligheter till helt nya motiv. Till helt nya aspekter av samma vy. Med andra ord: ju mer du förstår, ju mer inser du hur mycket du inte förstår.

 

Kommer osökt att tänka på ett citat som finns på denna sida:

 

Om människor som inte

 

förstår varandra

 

åtminstone förstår att de

 

inte förstår varandra,

 

då förstår de varann’

 

bättre än när de

 

-utan att förstå varann’-

 

inte ens förstår att de inte

 

förstår varandra…..

 

Är inte det vad livet handlar om egentligen? Ett steg i taget. Det är ju faktiskt det lämpligaste sättet att förflytta sig...

 

Vi måste komma ihåg att det naturligaste sättet att mötas på, är där vi befinner oss just nu. Det är ju där vi är. Och alltid kommer att vara...

 

Alla rätter serverade Globe4all © 2016